Engedal, Ørjan: Herrar over Elden – på sporet av dei fyrste bronsestøyparane
Forsberg, Lars: Arkeologisk institutt i begynnelsen av 2000-talet e. Kr.
Larsen, Bjarte S.: Den døde i gravhaugen – forestillinger knyttet til jernalderens graver
Presentasjon av innleverte hovedfagsoppgaver ved Arkeologisk institutt i 2003
Herrar over elden – på sporet av dei fyste bronsestøparane
Ørjan Engedal
Da metallarbeid vart introdusert for kring fire tusen år siden møtte den skandinaviske handverkaren ei heilt ny utfordring: varme – umåtelig varme! Verken tilverking av keramikk, stein, bein, horn, rav eller tre trengde slike temperaturer. Denne nye skinande steinen kunne varmast til han flaut og ta nye former etter støyparens si vilje. I det arkeologiske materialet er det få indikasjoner på nett korleis bronsestøypinga vart utført, sett bort fra støypeformer og ofte fragmenterte smeltediglar.
Arkeologisk institutt i begynnelsen av 2000-tallet e.Kr.
Lars Forsberg
Denne artikel är en oppföljning av Ingvild Øyes artikel i förra numret av RISS som fokuserar på hovedfagsstudiets historia vid arkeologisk institutt (Øye 2003:11-17). Dër tar hun också kort upp den institutionella historien. Den åtskiljning som gjordes mellan Bergen Museum ock arkeologisk institutt vid årsskiftet 2002 inneär en helt ny situasjon för båda institutionerna. Mycket av infrastruktur og ekonomiska aspekter var tätt sammanvävda under tiden före 2002. Att bygga upp ett fungerande institutt från ruinerna av det gamla instituttet är en stor uppgift för oss alla. Jag kommer här att presentera några tankar som är en blanding av ting som redan är diskuterade vid instituttet och en del personlige reflektioner og problematiseringar. Därför skall alt som skrivs nedan inte ses som instituttets ”partilinje”. Jag skall också göra lësaren uppmärsam på att dedt förekommer en hel del företagsekonomiska analogier i artikeln, men för att det er det ramverk som det nutida samhället og många till och med inom universitetsvärden sätter in universiteten i.
Den døde i gravhaugen – forestillinger knyttet til jernalderens graver
Bjarte S. Larsen
Gravhaugen er kanskje et av de mest synlige fornminnene vi har fra jernalderen. Gravhaugen er et resultat av jernalderens dødeforestillinger og ritualer knyttet til begravelse. Hvilke forestillinger kan knyttes til slike gravminner og er det mulighet for at noen av disse forestillingene har overlevd til nyere tid?
Presentasjon av innleverte hovedfagsoppgaver ved arkeologisk institutt i 2003:
- Heming Hagen: Vannsymbolikk, materiell kultur og kaste – et etnoarkeologisk studie blant newarene i Kathmandu-dalen.
- Kate I Jellestad Syvertsen: Ristninger i graver – graver med ristninger. Om ristningers mening i gravminner og gravritualer. En analyse av materiale fra Rogaland.
- Sigrid Samset Mygland: Barn i byen. En arkeologisk analyse av gjenstandsmateriale knyttet til barn i Bergen, fra ca 1100 til 1700.
- Øystein Skår: Rituell kommunikasjon i seinmesolitikum. En analyse av hakker og køller.
- Linda Nordeide: Heimen i eldre jernalder. Tradisjon og endring i eit husmateriale. Ei analyse av treskipa langhus frå Hornnes, Førde i Sunnfjord.
- Astrid Nyland: Å finne noe kjent ved det ukjente. Ytre Nordre Sunnmøre i neolitikum.
- Henriette Hafsaas: Cattle Pastoralists in a Multicultural Setting. The C-Group People in Lower Nubia 2500-1500 BCE. (Kvegpastoralister i en flerkulturell kontekst. C-gruppe folket i Nedre Nubia 2500-1500 f.Kr.).
- Linda Merete Høie: Kulturinstitusjonenes fortellinger om vikingtiden.